En stor anledning är att polyester i grunden är ett syntetiskt material, alltså en form av plast. Till skillnad från bomull eller ull, som naturligt suger upp vätska, stöter polyester bort vatten. Det gör att vanliga textilfärger, som är vattenbaserade, inte riktigt får fäste i tyget.
För att färga polyester krävs därför både rätt typ av färg och rätt temperatur. Vanliga färger fungerar inte, utan man behöver så kallade dispergeringsfärger som är speciellt framtagna för syntetmaterial. Samtidigt måste tyget värmas upp ordentligt, ofta till nästan kokande temperatur, så att fibrerna öppnar upp sig och släpper in färgen.
Det bästa alternativet när det kommer till att färga polyester hemma är att använda en färg som är anpassad för just syntetmaterial, till exempel Rit DyeMore. Den typen av färg är framtagen för att kunna tränga in i polyesterfibrer på rätt sätt.
En annan sak som gör det krångligt är att polyester inte binder färg lika starkt som naturmaterial. Det finns inga naturliga bindningar mellan färgen och fibrerna, utan färgen måste istället pressas in med hjälp av värme. Det gör processen mer känslig och svårare att lyckas med hemma.
Sammanfattningsvis är polyester svårt att färga eftersom det är vattenavvisande, har en tät struktur och kräver både hög värme och specialfärg. För den som vill färga polyester hemma gäller det därför att ha rätt metod och lite tålamod, annars är risken stor att resultatet blir svagt eller ojämnt.
Men med rätt kunskap och rätt produkter går det absolut att lyckas och ge även syntetiska plagg ett nytt liv.